Skiva eller lösull, det avgör vilket jobb du faktiskt löser
Träfiberisolering säljs på den svenska marknaden i två helt olika former. Skivan är en styv platta i fasta tjocklekar, från 35 till 220 millimeter, som kapas och monteras mot en regel ungefär som en gipsskiva. Lösull är samma råvara finfördelad till lösa fibrer som blåses ut med maskin till precis den tjocklek du behöver.
De löser olika byggproblem. En regelvägg med jämnt hålrum passar bäst för en skiva i rätt tjocklek. En öppen vind med ojämnt djup, takstolar i vägen och svåråtkomliga hörn passar bättre för lösull, som fyller ut utan springor. Den här guiden jämför fem produkter av båda typerna, praktiskt taget alla från samma tillverkare, eftersom den dominerar det svenska utbudet för den här kategorin.
Lambdavärdet är siffran som faktiskt avgör isoleringsförmågan
Många köpare jämför bara paketpris utan att titta på lambdavärdet, det tal i enheten W/mK som beskriver hur bra materialet leder värme. Ju lägre siffra, desto bättre isolerar materialet per centimeter tjocklek. Samtliga fem produkter i den här jämförelsen har ett deklarerat lambdavärde på 0,038 W/mK, hämtat direkt ur tillverkarens egen prestandadeklaration snarare än en marknadsföringssiffra.
Det intressanta är att lambdavärdet inte skiljer sig mellan de olika skivtjocklekarna. En tunn och en tjock skiva från samma tillverkare isolerar lika bra per centimeter, skillnaden ligger bara i hur många centimeter du köper. Det gör paketpris per kvadratmeter till ett dåligt sätt att jämföra produkter, eftersom en tjockare skiva av naturliga skäl kostar mer per kvadratmeter utan att för den skull vara sämre värde.
Så räknar du fram vad du faktiskt betalar för isoleringsförmåga
Ett bättre mått är pris per kvadratmeter delat med det deklarerade värmemotståndet, alltså vad en enhet isoleringsförmåga faktiskt kostar. Räknat så här hamnar samtliga fyra skivor i jämförelsen nästan exakt i linje med varandra, mellan 50 och 60 kronor per m²K/W. Skillnaden i paketpris speglar alltså mest mängden material, inte olika kvalitet.
Lösullen bryter mönstret rejält. Vid ett deklarerat värmemotstånd på R 8,0 m²K/W, vilket enligt tillverkaren kräver en installerad tjocklek på 304 millimeter, kostar lösullen ungefär 29 kronor per m²K/W, ungefär halva priset av skivorna. Det beror på att lösull går att blåsa till exakt den tjocklek som krävs, medan skivor säljs i fasta steg som ofta måste staplas eller kapas med spill för att nå en specifik nivå.
Densitet och brandklass är samma över hela sortimentet
Densiteten för skivorna är 50 kg per kubikmeter enligt tillverkarens egen tabell, konstant över samtliga tjocklekar. Lösullen installeras normalt vid en lägre densitet, mellan 27 och 40 kg per kubikmeter beroende på inblåsningsmetod, eftersom fibrerna packas glesare när de blåses ut än när de pressas till en skiva.
Brandklassen är Euroklass E för både skiva och lösull, enligt tillverkarens egen produktinformation. Det är en klass för hur materialet reagerar på eld, inte en siffra för hur länge en färdig vägg står emot brand. Tillverkaren har låtit testa hela väggkonstruktioner som uppnått REI90, alltså 90 minuters brandmotstånd, men det resultatet gäller den kompletta väggens uppbyggnad med gips, reglar och beklädnad, inte träfiberskivan för sig själv.
Fukt är säljargumentet, men siffrorna är olika detaljerade för skiva och lösull
Träfiberisolering marknadsförs ofta som ett fuktsäkrare alternativ till mineralull, eftersom materialet är diffusionsöppet och tar upp fukt utan att genast tappa sin isoleringsförmåga. Skivans egen prestandadeklaration anger en vattenångdiffusionsmotståndsfaktor mellan 3 och 5, ett lågt värde som gör konstruktionen mer andningsbar.
Lösullens dokumentation går ett steg längre och anger en konkret kritisk relativ fuktighet: 82 procent vid temperaturer över 12 grader, stigande till 95 procent vid 0 grader. Det är en mer detaljerad siffra än skivans intervall, och en av anledningarna till att lösullen får högre betyg på fukt- och branddokumentation i vår viktning, trots att båda produkterna kommer från samma tillverkare.
Ett räkneexempel: en hel vind på 100 kvadratmeter
Siffrorna blir tydligare i skala. En vind på 100 kvadratmeter, isolerad till R 8,0 med lösull, kostar 230,43 kr per kvadratmeter x 100, alltså ungefär 23 000 kronor i material. Samma värmemotstånd med skivor kräver i praktiken två 145 mm-skivor staplade på varandra för att komma nära R 8,0, vilket blir 192,36 kr x 2 x 100, alltså ungefär 38 000 kronor för samma yta.
Skillnaden handlar inte om att lösullen är ett bättre material. Den handlar om att skivor säljs i fasta steg och ofta måste kombineras i flera lager för att nå en hög isoleringsnivå, medan lösull blåses till exakt den tjocklek som krävs utan spill. På en vägg, där en enda skiva räcker och inget behöver staplas, är skillnaden mellan produkterna betydligt mindre, vilket också syns i att alla fyra skivor hamnar nära varandra i pris per m²K/W.
Så väljer du mellan de fem
Ska du tilläggsisolera en vind, särskilt en med ojämnt djup eller trånga hörn, vinner Hunton Nativo Lösull på både pris per isoleringsförmåga och på att fylla utrymmet utan springor. Bygger du en yttervägg med den vanliga regeln 45x145 räcker 145 mm-skivan i ett enda lager utan att du behöver stapla flera skivor.
Ska du bara lägga på ett tunt extralager eller täcka en köldbrygga är 45 mm-skivan billigast att komma igång med. Bygger du nytt med en grövre regel och vill nå ett riktigt högt värmemotstånd i ett enda lager passar 220 mm-skivan bäst. Har du en 45x95-regel och kan planera köpet några dagar i förväg får du bästa priset på 95 mm-skivan hos en butik med längre leveranstid, annars får du betala mer hos den butik som har den i lager direkt.
Oavsett vilken tjocklek du väljer: fråga alltid efter det deklarerade R-värdet, inte bara paketpriset. Det är siffran som faktiskt talar om vad du får för pengarna.
